Hej...
har inte skrivit på denna sedan i mars-17... funderade på om det är något jag ska börja med igen.
Jag känner nog att jag behöver det , mest för min egna skull. Behöver skriva av mig och få ventilera mig någonstans. Så jag blåste min gamla dator idag och började om på nytt med den i hopp om att den ska bli min bloggdator och möjligen min film dator. just denna har dock ingen hdmi, så jag måste köpa en adapter. elller snarare jag har beställt en adapter.
Så vad har hänt sedan sist. Ha, ja mycket har hänt. När det kommer till barnen så har Theo hunnit fylla 6 år och Majken fyller 5 om några veckor, den 11 Mars för att vara exakt. Theo har även börjat skolan. han har också fått två diagnoser. Svår Adhd kombinerade typ samt autism nivå 1. Han äter numer medicin varje dag pga dessa diagnoser.
Skolan, ja hur ska jag säga att det går. Inte så jättebra. Trots sjukt många möten med rektor och skola så får Theo inte den hjälpen han behöver. Han hade en så kallad resurs när han började.. det gick inte alls. denna människa ska inte jobba med såna här barn. Eller snarare han ska inte jobba med barn alls och efter ett par allvarliga händelser så har han nu slutat helt på skolan vilket jag är tacksam över. För att lämna mitt barn i händerna på någon jag absolut inte litar på va inte lätt alls. Nu har han en ny "resurs" och visst hon är så mycket böttre och Theo älskar henne. Hon har gjort mer anpassningar ang Theo sedan skolan drog igång efter jul än vad den andra gjorde från augusti- jullovet. Det som dock är svårt för Theo är konflikter. Han hamnar ständigt i konflikter med andra barn och har blivit väldigt utåtagerande mot andra på ett sätt han aldrig varit förut. Min älskade unge som alltid varit så snäll mot andra är nu väldigt agressiv mot andra barn. Dock är det oftast samma barn han går på och dom är inte så snälla mot Theo heller. Men han som aldrig slagits (på det här sättet) gör det nu varje dag i skolan och jag börjar känna mig så hjälplös. Rektorn på skolan är dum i huvudet och håller sin personal om ryggen. Hon agerar inte och ger inte Theo det han behöver. Nu har hon dock gått ut med att hon ska sluta. Kan ju säga att jag jublade då. Men den glädjen höll inte länge då dom beslutade att den biträdande rektorn ska helt ta över. Hon är ännu värre och nu kommer det inte hjälpa vem eller vilka jag tar med mig på möten. Har ju världens bästa granne som ställt upp och ställer upp så mycket både för mig och barnen och som hjälpt mig så otroligt mycket när det kommer till Theo och skolan. Att hon sen också är världens finaste människa det gör bara saken bättre. Hon själv har slagits mot denna skola förut så hon vet precis vad hon ska säga och göra. Hon får mig att känna mig trygg på alla möten vi har gått på och kommer gå på.
Ni undrar nog också säkert hur det går med denna där. Alltså barnens far. Jaaa.. vad ska man säga om honom. Inget har blivit bättre med honom och hans umgänge med barnen. Snarare tvärtom. Han har nu inte träffat dom sedan början av sommaren.. typ maj tror jag det var. Så snart ett år sedan. Han har inte pratat med dom sedan i November. Där dock skyller han på mig då jag inte svara honom på messenger.Dock är det faktiskt så att jag inte alltid får hans meddelande på messenger och detta har jag sagt till honom sååååå många gånger och sagt till honom att ringa mig på telefonen istället. Men det gör han aldrig, det enda han gör är att hänvisa mig till något som vi pratade om när vi gick hos familjerätten förra året... Dom sa då att jag ska inte ens fråga barnen om dom vill ringa sin pappa utan bara ringa. Men jag anser att barnen måste få bestämma själva. Jag frågar nästan varje kväll om dom vill ringa pappa eller så säger jag nu ska vi ringa pappa. Oftast låser sig Theo då och majken vill inte. Här anser P att jag inte ska säga något utan bara ringa. Alltså tvinga barnen att prata med honom. Jag har förklarat för honom att det inte funkar på mina barn, men han förstår inte det. Det är ju inte så konstigt att han inte förstår det då han inte känner dom här barnen. Även på den ekonomiska delen har det inte blivit någon förbättring. Han ställer aldrig upp och hjälper mig med något till barnen, han skyller alltid på att han inte har pengar trots att dom är två med heltidsjobb. Nej förlåt, Hon är ju mammaledig nu igen.. ja jag kanske glömde skriva det, P är numer "stolt" 4 barns pappa. japp ni läste rätt. Dom har fått en son. Han har praktiskt taget bytt ut våra två barn mot dom nya. I allafall i mina och i många andras ögon. Mina barn vet inte ens om att dom fått ett nytt syskon. Jag anser att det är inget P bara kan slänga ur sig när dom pratar i telefon. Detta har jag också sagt till P. Att om dom ska prata får han inte säga ett ord om den nya ungen och han ska inte ha E i knät heller. Det är det enda som kan få mina barn att prata med sin far. Om han har deras dotter i famnen. O då blir det ju inget samtal ändå. Theo ställer ständigt frågot ang varför hans pappa är med E och inte med honom, och som mamma är det sjukt svårt att besvara dessa frågor på ett bra sätt. det gör så ont i mig att se T så här. Att han som 6 åring ska behöva fundera på varför hans pappa inte är här och varför hans pappa valt något annat barn före honom. Det är tragiskt att det är så här och det gör ont i mig då jag och P lovade varandra att aldrig göra så här mot våra barn... Men men..
Nu har jag så ont i ryggen så att jag gråter så nu mer det nog dags för mig att gå och lägga mig.
jag hoppas jag komemr komma igång med skrivandet igen nu när jag har en dator att skriva på. Min andra dator håller på att ge upp totalt så jag måste fixa denna.
Ska försöka att skriva lite imorgon igen. Har egentligen så mycket mer att skriva och berätta om men jag orkar inte.
Hoppas alla får en bra kväll och sover gott inatt när ni väl somnar...
puss hej