Hej igen...
Nu har jag precis fått T att somna. Han har senaste tiden haft svårt att varva ner på kvällen och somna. Brukar bli rätt sent för honom innan han somnar. Nu på lovet är det ju ingen fara att han somnar sent, men jag vill inte att det ska bli en vana för det är otroligt svårt att bryta den sen. Det märkte jag efter jullovet då det var otroligt jobbigt för honom att somna och sen svårt för honom att komma igång tidigt på morgonen. Idag somnade han i alla fall innan 21 och det är bra. Majken är tvärtom. Henne mpste jag försöka hålla vaken längre. Men det är lika svårt som att få T att somna tidigare. Men men. Har man barn med sömnstörningar så har man. Jag är väl ganska så van även om det är jobbigt eftersom jag själv lider av en sömnstörning så är det extra jobbigt. Men jag är van. Efter sex år som ensamstående så har man hittat sina sätt att hantera det. I vanliga fall brukar jag dom dagar då barnen sovit dåligt se till att vila minst en timme mitt på dagen. Det är svårare att göra när barnen är lediga. Men det brukar gå ganska bra. Jag kanske inte kan lägga mig och sova en timme mitt på dagen, men jag kan lägga mig och vila framför tvn. Oftast med T bredvid mig och ibland Majken också, men hon är inte lika mycket för sånt mys som T är.
Så, vad har hänt senaste tiden då. Ja dels har jag fått berättat för mig att mycket av mötet på skolan jag hade med rektorn var en lögn.
Skolsköterskan ringde mig häromdagen för att hon var lite otolig för Theo då det har hänt en del olyckor senaste veckan. Tydligen så har det hänt en olycka som jag inte ens fått information om, men visst dom kan ha glömt att berätta det för mig, men om dom kan berätta för ssk så borde dom ju kunna berätta för mig kan men tycka. Men i alla fall. Hon ringde mig och vi pratade en ganska bra stund. Det som kom fram i samtalet var att det tydligen är fruktansvärt rörigt i Ts klass, alltså otroligt rörigt. Att det är ca 6 barn som faktiskt klarar sig ganska bra själva medans resterande 21 ungar behöver extra mycket hjälp. Dom har EN lärare. Enligt vad rektorn sa till mig på mötet, så var personen som ska hjälpa T, ENBART i klassen för att just hjälpa T. Jag sa till ssk att hon inte är där hela tiden och både jag och ssk tyckte att han behöver någon som är där hela tiden. Hon som enligt rekorn ENBART är i klassen för att hjälpa T, det stämmer inte sa ssk. Hon sa att i fredags så var denne person i klassrummet 30 min. HALLÅ?!?!?!? Ts lärare ringde mig ju för några veckor sen och sa att T behöver en egen resurs, jag har sagt länge att han behöver en egen resurs. Rektorn LOVADE mig att M är i klassen ENBART för Ts skull just som en resurnperson. Detta är alltså en lögn. Jag vet att M gör sitt bästa när hon är med T och det är jag jätteglad för, hon gör ett bra jobb NÄR hon är där. men hon har ansdra arbetsuppgifter så hon kan inte vara där hela tiden menade ssk. Jag sa det att det var mycket bättre när T hade R som faktiskt var där 90 procent av Ts klassrumstid. Då var det inte alls lika mycket konflikter, lika rörigt osv. Jag sa till ssk att T behöver en egen resurs och hon höll med. För t mår inte bra av att vara i det där röriga klassrummet. Det märks klart och tydligt. Att han reagerar som han gör måste ju bero på något. Och tyvärr tror jag att det beror på hur läget i klassen är. Ssk sa att det verkligen är fruktansvärt rörigt i klassen. Det har även T bekräftat. Han har själv sagt flera gånger att han tycker det är jobbigt då det är för rörigt, men det enda dom gjort då är att flytta på T till annan plats, fortfarande i klassrummet. Jag förstår att T söker upp konflikter i klassrummet. Han vill ju ut från det röriga.
Varför ljög rektorn för mig tro. Varför sa hon som hon gjorde. Jag ska ringa henne imorgon, eller i alla fall maila henne, för jag tvekar på att jag kommer få svar under lovet. Men jag måste försöka. Ssk sa också precis som jag att hon tror att T skulle må bra av ett SIP möte. Det är ju på gång. Vi har en tid på habiliteringen i mitten på Mars. Då ska jag ta upp det med dom och hoppas dom kan hjälpa oss. Eller snarare hjälpa skolan. Samt att dom kan erbjuda samtalskontakt till bpda barnen och även till mig. Jag måste få lite hjälp och råd till hur jag ska hantera vissa frågor som kommer oftare och oftare. Ju äldre barnen blir, desto svårare blir frågorna och desto svårare blir det för mig att svara på frågorna. Framför allt dom frågorna som handlar om P. Där är det svårt. Jag vet att det är upp till mig att svara på barnens frågor, men samtidigt känner jag att det inte är mitt ansvar att svara på vissa frågor så då säger jag bara till barnen att det får du fråga P om, ska vi ringa pappa och fråga honom? Ja ni kan ju lista ut vad svaret till det blir. ALLTID ett nej, det vill vi inte.
Det är tufft att inte kunna svara på ens barns frågor. Men det är bara så det är tyvärr. I April har det gått sex år sedan P stack. Herregud, vad tiden har gått snabbt. Fick upp minnen på facebook idag med bilder på barnen vid den tiden. Dom var ju så otroligt små. Majken var ju bara 1 när han stack. theo var drygt två. Dom var verkligen bara bebisar när det hände. Jag kommer nog aldrig förstå hur man bara kan lämna sin fru och sina två små barn på det viset. O ja jag har kommit över honom, det är inte det det handlar om. Men det är sjukt.
Det har alltså gått sex år sen i april sedan han stack. Men det har också gått över tre år sedan han ens såg barnen sist. Bortsätt från något enstaka videosamtal, så har han inte sett sina två första barn på över tre år. Är jag utan barnen ett dygn eller en helg så känns det som att jag ska gå sönder. Så jag funderar på hur mycket han måste ha gått sönder, eller går sönder ju längre tiden går. Ja det är mycket tankar så här en söndagskväll.
Nu borde jag göra mig klar och krypa ner under täcket bredvid min kamin till son. Ja han sover i min säng. Det är en trygghet han behöver så då ger jag honom det såklart, även om jag varje kväll försöker och uppmuntrar honom att åtminstånde somna i sin egna säng.
Som sagt, jag borde göra mig klar och gå och lägga mig under täcket och kolla på tv en stund. Men en stund brukar sluta med flera timmar.. Kanske blir något avsnitt av Supernatural.. ha, vem försöker jag lura. Det blir ALDRIG bara ett, eller två avsnitt av den serien. Det blir alltid alldeles för många och så somnar jag inte fören sent, alldeles för sent. Sen vaknar M tidigt och så är jag extra trött och grinig. Så just nu kollar jag på Criminal minds istället.
Men ska i allafall gå och tvätta bort sminket och fixa klart allt inför natten.
Blev visst ett väldigt långt inlägg. Creeds till er som orkat läsa allt. Lämna gärna en kommentar om ni har lust så jag vet vem/vilka som läser bloggen.
Hoppas alla får en fortsatt trevlig Söndag.
Ny vecka och nya tag imorgon.
God natt.
Puss hej