Hej...
Tänkte att jag skulle försöka uppdatera nu när barnen leker. Lär bli att jag börjar med blogginlägget nu och avslutar det sent ikväll. Inte för att det spelar någon roll för er som läser.
Så, hur har dom första dagarna med nya medicinen varit. Ja, igår var Theo otroligt trött hela dagen. Han somnade redan vid 18 i fredags och sov väl till 08 och sen låg han i sängen och sa flera gånger att han var trött. Sen gick han upp och han, min mamma och Majken åkte iväg till västerhaninge för att handla inför middagen igår och middagen idag.För vi bestämde att igår, lördag skulle Majken få välja och göra middagen. Sjävlklart med hjälp av min mamma. Så hon valde tacos igår. Idag är det Theos tur och nu i skrivandes stund så står han och mamma och steker egnagjorda hamburgare.
Ja och hur har dag nr 2 varit då. Nja, han har varit väldigt mycket överallt och ingenstans. Han har pratat absolut nonstop och bara varit , ja hur ska jag säga. Han är mycket i vanliga fall. Det var inget alls mot hur han varit idag. Men läkaren sa att han kunde bli "värre" innan medicinen uppnått full effekt så vi blev ordinerade att ge en extra lergigan vid behov. Vilket jag fick göra idag. Vet inte om den gav någon vidare effekt men kanske lite.
Imorgon ska jag och Majken åka hemifrån 07.45. Då går bussen till Handen. Så mamma får lämna Theo imorgon medans jag och Majken åker till Prima. För imorgon är det dags. Imorgon drar äntligen Majkens utredning igång. Jag har försökt förklara för henne vad vi ska göra , o hon säger bara att hon vill sitta i mitt knä. Jag har sagt att hon kommer få leka lite och göra liknande saker som vi gjorde när vi var på BVC sist. Att jag kommer sitta bredvid och vara med i rummet hela tiden. Är nervös över hur det ska gå. Jag är rädd för att hon ska låsa sig totalt och hela mötet/testet inte går att genomföra. Men men jag kan inte göra mer än vad jag gör. Mne nervös är jag i alla fall.
Nu ska vi snart äta tidig middag och jag ska ge barnen deras medicin tidigare idag då vi ska gå upp tidigare imorgon. Så jag vill att barnen ska somna tidigt idag. Man kan ju hoppas på det i alla fall. Sen när dom somnat så ska jag plocka ihop allt inför imorgon så vi slipper stessa mer än nödvändigt imorgon. Kan säga att jag längtar tills barnen sover då dom varit så sjukt intensiva idag.
Så, nu har jag ätit och plockat undna. Mamma var tvungen att åka ner till mormor och morfar och hjälpa dom med något så jag fick städa undan och diska det mesta. Barnen har fått i sig sina mediciner och hoppet var att dom skulle lugna ner sig vid det här laget, men tjii fick jag. Dom är om något värre än vad dom varit på hela dagen. Så jag hoppas medicinen ska kicka in snart så jag kan börja göra dom i ordning inför kvällen. Jag är nästan klar med städningen och har nu bara kvar att fixa i ordning inför imorgon kvar. Ta fram kläder till både mig och unarna så jag slipper det imorogn.
Nu har det väl gått en halvtimme sen jag skrev sist.. blir en massa hopp i det här inlägget. Nu äntligen har barnen varvat ner och ligger och kollar på sina plattor. Nu snart ska vi börja göra oss klara inför kvällen med tandborstning och allt vad det innebär. Så snart ska jag ta den fajten med Theo. Majken borstar utan problem, men inte Theo. Där är det alltid en fajt.
Nu har Majken däckat. Klockan är 18.30 nu. Theo är inte långt efter han heller. Så jag fick som, jag ville och barnen somnade tidigt så jag får en tidig kväll. Nu kan jag fixa allt i lugn och ro och sen bädda sängen och lägga mig och kolla på tv en stund ionnan det är min tur att sova. Klockan ringer 05.15 imorgon. Ser inte fram emot att gå upp då men ser så mycket fram emot att dra igång med utredningen så det får helt enkelt gå. Får köpa mig en kaffe när vi är klara på Prima.
Så nu sover båda barnen och allt är klart inför imorgon. Typ i alla fall. Är säkert flera saker jag glömt men det får jag ta imorgon isåfall.
Som jag skrivit flera gånger så ser jag verkligemn fram emot morgondagen. Men samtidigt inte. Känner en sån tyngd då jag återigen måste gå igenom en utredning själv. Jag vet att jag kommer klara det utan problem, men att det kommer bli tungt. Men jag gör det för min dotters skull. För att hon ska få den hjälpen hon behöver. Så att vi kan få den hjälpen vi behöver.
Jag önskar dock att jag hade haft stöd från en viss person. Jag önskar att vår relation inte var som den är, men det är inget jag kan göra något åt nu. Jag har försökt, men nu orkar jag inte lägga någon energi på det för jag måste fokusera på barnen och då framför allt på utredningen för Majken.
Nä nu tänker jag byta om till pyjamas och lägga mig och kolla på once upon a time.
Nu hoppas jag på en lugn natt utan massa uppvak från barnen...
Hoppas ni får en bra kväll...
puss hej