Jag har ingen fantasi så orkar inte komma på en bättre tital till inlägget än kvällsinlägg som jag haft ett par gånger förut. Ska försöka att inte skriva ett sånt rörigt inlägg igen som det blev förut. Eller som det belev häromdagen också Då verkligen vräkte jag ur mig vad jag kände just där just då. Det behövdes. Dock vet jag inte om dom berörda läste inlägget. Men man kan ju hoppas. FÖr det behövs ändring här hemma när det kommer till vissa saker. Tyvärr. Jag är en sådan person som älskar att ha rent och snyggt omkring mig och för att få det så gör jag det gärna själv. Nu mer är det inte alltid jag kan och orkar dammsuga, plocka rent på hyllor och hålla på att böja mig för att städa upp leksaker. För det mesta gör jag det i alla fall för att jag vill att det ska bli gjort på mitt sätt, men jag märker att jag mer och mer måste släppa på tyglarna lite åt Pierre och låta honom göra det åt mig. Dock är han lite lat ibland och ser inte samma saker som jag gör.. Haha måste vara nåtof med karlar. Hur kan man inte se när det är skititgt på golvet eller ligger stora dammråttor i hörnet... Jag förstår verkligen inte. Den värsta är nästan när det ligger kläder vid dörren och han bara kliver rakt över dom utan att plocka upp dom. Hahha...Missförstå mig rätt nu. jag älskar min man, men vissa delar av honom skulle jag nog vilja ändra. Hehe.
Nu har jag och mamma precis fått båda barnen att somna. Mamma brukar inte hjälpa till med läggningen, men idag jobbar Pierre sent så då var min plan att lägga Majken först och sen Theo. Det gick sådär. Majken vägrade somna i sängen med flasken. Hon var så nära men nej, inte skulle vi sova inte. SÅ var bara att ta upp henne igen. Då testade jag vagnen. Där vrålade hon bara så jag bestämde at hon kunde få vara uppe en liten stund till. Så började jag att jaga nästa unge för att sätta på pyjamas ocg borsta tändera och sånt... Sen fick han sitta i sin säng och kolla lite på pippt medand jag återigen försökte få ner Majeken i vagnen... Drog och drgo o drog... hon var så trött men klockan började närma sig 21 och jag behövde verkligen lögga Theo. Hmm.. Jo vi ber mamma om hjälp. Hon satte sig och drog majken och jag kunde in i rummet och lägga Theo. Där låg vi en stund och kollade på bananer i pyjamas och sen stängde vi av och 5 minuter efter så sov han. Så gick jag upp och drog in vagnen i sovrummet och gjorde välling till henne ifall hon skulle vakna. Vissa nätter äter hon ingenting och andra nätter äter hon upp till 3-4 flaskor. Jag tror att inatt kommer vara en sådan nattnär hon äter mycket. Varöfr jag torr det, det vet jag inte, ,jag har bara en aning.
Egentligen borde jag lägga mig och sova nu eftersom jag faktiskt tagit en sömntablett så jag ska få sova något inatt i alla fall. I vanliga fall har jag ju flrst o främst så svårt att somna pga smärta, sen tankar och annat som kommer ivägen. Det kan ta upp till 4 timmar innan jag somnar och det går ju inte. O sen vakna nästan direkt av att något barn vaknar och sen inte kunna somna om.. Har jag tagit dessa så somnar jag så fort jag blundar och även om barnen vaknar så vaknar jag ocksp så klart och kan ge dom mat och så, men efter, när dom somnat om...Då kan jag somna om också. Det är ganska så skönt faktist. Dock just idag så glömde jag att ta mina saroten på eftermiddagen, dom tabletterna som ska få mig att sova på själva natten. Men nu är det alldeles försent att ta dom då dom tar 3 timmar att börja verka sedan verkar dom i minst 12 timmar. Då skulle jag inte fungera imorgon tror jag. Har ju i ofs aldrig testsat, men det är inget jag känner att jag vill göra heller.
Imorgon är det kyrkis igen. Dock vet jag inte om vi kommer gå ner. Det är småbarnsgudtjänst... Jag brukade gå på dom när det var en annan präst. Då vet det mer anpassat till barn. Inga jesus och Gud sånger om man säger så utan mer vi var i kyrkan och sjöng imse vimse och bäbä vita lamm. Barnsånger som barnen kunde. Men i tisdags kom presten in och visade hans program om hur han tycer det ska se ut på torsdag och tyvärr känns det lite för myvket Gud och sånt för mig. Missförstå mig rätt igen. Jag har inget emot det, men jag vill inte ha sånt vid mina barn Inte än. Att säga gud som haver, ja det gr bra men där drar jag min gräns. Både min mormor är präst och jag är uppvuxen i frälsningsarmen. Jag gick i söndagsskola där. det är inget jag vill att mina barn ska göra. Dom ska få välja själva. Jag tyckte det var jättejobbigt att vara med min papap på frälsis när jag var yngre då jag ansåg att jag inte passade in. O på så sätt försökte jag passa in utan att förstå vad edet betyder. Idag vet jag bättre. Självklart kommer mina barn få gå i kyrkan o häsa på morfar på frälsis, men jag kommer aldrig försöka tvinga på dom något. Nu kanske det blev rörigt igen. Jajja. Jag vet i alla fal linte om vi kommer gå till kyrkis imorgon. Den förra prästen hon hade i alla fall barn visor som vi söng tillsammans med barnen i kyrkan. Det var mysigt tyckte både vi och barnen. I allaf all mina barn. Så vi får se. Kanske går dit men inte är med på själva gudtjänsten. O sen ocksp. Jag vet inte vad jag tror på ärligt talat. Jag vet inte vilka av er som läser som är kristna eller vad det nu kan vara, men jag vet verkligen inte vad jag sja tro på. Jag har EN tro, det har jag . Jag tror på något. Jag tror på att det finns något större ön vi/oss. Jag tror på ett liv efter döden. Jag tror på spöken och andar och att det finns persner som kan kommunicera med de döda. Jag tror på något. Inte just på en GUD. Nej jag tror på något. Ni som inte känner mig vet kansk einte att jag i mina yngre år höll på med Wicca. Det intresserar mig fortfarande otroligt myvket. Det är något jag gärna fortsätter med och gör om till min religon. För jo wicca är faktiskt en religion precis lika mycket som kristendomen. Så är det. Jag har många böcker om wicca och jag följer fortfarande vissa saker som jag fick lära mig när jag höll på. Så jag kommer nog börja igen så fort försäkringskassan kan ta sitt arsle ur röven och ge mig min flräldrarpenning som DOm har sumpat.. Inte första gången och garanterat inte sista heller.
Kan nu tänka er... Nu fick jag Majken att somna om i hennes säng. Wiiieee.... inte ofta det händer. Hon gillar inte hennes säng. Hon gillar soffan ovh vagnen. Men nu måste vi börja vänja henne vid sängen. Theos over sött bredvid mig. Nu längtar jag tills min älskade make kommer hem. Jag borde sova innan dess men det är ändå bara 25 minuter kvar tills han kommer så även om jag aomnar nu så kommer jag vakna av att han kommer in.
Jaja... det kanske blev ett rörigt inlägg ändå, jag vet inte. Får läsa igenom det jag skrivit imorgon. Men till försvar säger jag att jag hade tagit tvp stilnoct... Jag får alltid ur mig det jag behver när jag tagit dom och ska blogga. Ibland får jag väl ur mig lite väl mycket och jag vet att stavningen inte är den bästa men den funkar. Jag hoppas ni förstår vad jag skriver ändå. Nä nu ska jag nog ta o lägga mig i alla fall... ska ju upp mellan 07-08....
Bjuder på bilder på oss i sängarna här inne... God natt och hoppas alla ni andra får en jättelång och mysig natt.. Önskar det framför allt till Mari Sawinski som har det lite tufft just nu med tre årstrots och annat.. en eloge till dig Mari för att du klarar det själv... Det ÄR synd om oss när vi har det så här... Idag var det dock relativt lugnt med T. Inga sparkar eller slag... *pepparpeppar*
God natt och puss hej