Hej. nu vet jag att det gått flera veckor sen jag skrev sist men det har varit väldigt mcket nu. mycket med läkarna, mycket med dagis, mycket med mig och pierre, ja hetl enkelt mycket med livet. Det som är jobbigast just nu måste nog ändå vara läkarna. min så kallade husläkare. jag blir seriöst galen på honom.han är jättebra, det skulle jag aldrig säga något om. Han är faktiskt jättebra... när han väl gör sitt jobb. Det är vägen dit som blir jobbig för mig. Han ovar mig om och om igen att jag ska få smärtlindring, att jag aldrig ska behöva gå utan. Ändå kan det taupp till 5 dagar innan han ens hör av sig. Så lång tid har det tagit nu. Så jag har gått fem dagar utan någon som helst av smärtlindring. det har varit ett helevte rent utsakt. först idag ringde han mig och vi pratade lite och jag försökte förklara vissa saker för honom, men han hör verkligen inte vad jag har att säga. eller så ignorerar han det bara. Men visst han förnyade mina recept och den här gången har han lagt in så jag kan hämta ut flera gånger också. det har han alltså inte gjort tidigare utan jag har alltid varit tvungen att ringa honom redan när tableterna börjar ta slut. fått som svar att han lovar att ringa under morgondagen. ibland har det gått upp till 5 dgaar innan han har ringt mig. Det är fruktansvärt. det är hemskt att jag ska behöva gå omkring o må så här. att jag ska behöva gå omkring och undra och oroa mig över om jag imrogon kommer att ha smärtlindring eller om jag kommer ha så ont att jag bara vill gråta. så ska jag inte behöva ha det, men det är så jag haft det senaste tiden. och det är inte rätt. så ska det inte vara. jag har i alla fall träffat en läkare nu, en gynekolog på kvinnokliniken. hon var jätta bra och vi pratade länge och om mycket. även sånt som inte hade med hennes område att göra om man säger så. Vi kom fram till att först och främst skulle vi byta ut mina p pillermot minipiller så min mens försvinner helst så jag ska slippa i alla fall den smärtan då jag självklart lider av sjuk mens smärta också. Men jag hoppas nu att dom här tabletterna ska hjälpa. Sen kom vi fram till lita annat, men det som var mest vad ska man skriva. lovande att vi kom fram till eller något sånt. Det var att hon är nästan helt säker på att jag har fibro. när jag sen gick hem och googlade och började läsa om det så var det som om det stod skriviet om mig. helt galet. Så nu tror hon och jag samt min mamma och nu också läkaren här nere att jag har fibro. så nu skulle läkaren här skicka en remiss till en smärtklinik som just har hand om personer man misstänker ha denna sjukdom. så jag hoppas på att jag får en tid dit snart. Sen väntar jag också på att få en remiss från en annan läkare, men det går jag inte in på här då jag faktiskt skäms över det problemet. Bara mina närmaste som behöver veta det. =)
Till något annat. Theo ja för honom går det jättebra på dagis. Han äslakr det och han har till och med skaffat sig en flickvän. Henne pratar han om hela tiden hemma. Så underbart gulligt tycker jag. Jag kan lämna honom helt utan problem. Dock nu har han åkt på dom där förbaskade dagisbacillerna. började förra veckan med att han blev snuvig, sen kom hostan och då fick han vara hemma en dag eftersom han inte sovit något den natten. dagen efter fick han gå tillbaka till dagis. Jag kan ju inte hålla honom hemma bara för att han är snorig när han inte är påverkad annars. Så han fick gå på dagis och sen klarade han av reserade dagar samg en hel extra dag på dagis i lördags då det var höströj. Sen i söndags var han också snuvug och hostig som vanligt men inget han påverkdes av. Däremot imorse. vid 5 vaknade han och jag tyckte han var lite varm så jag kollade temp och det var på 38. det är väl egentligen ingen feber för honom eftersom han har 37,5 i normaltemp. men jag såg att han va påverkad och då bad jag pierre ringa dagis o säga att vi skulle stanna hemma idag. Men sen vid halv 9 när Theo vaknade. Ja då var han glad och pigg som en mört och ville inget annat än att gå till dagis. han hade inegn feber heller. så vi ringde dagis och frågade om vi fick komma ändå och det fick vi. så vi stressade ihop allt och sen bar det av till dagis med theo och efter det till kyrkis med majken. Men vid halv 12 ringde dagis och sa att han hade feberfrossa och hög feber. Jahaopp. bara att gå och hämta då. så jag tog majken och våra saker och gick till dagis och hämtade hem min lilla skrutt. väl hemma så sov han se i nästan 4 timmar. han var väldigt gnällig när han vaknade och feber hade gått upp lite så jag gav honom en ipren då. Sen gick febern ner och då jävlar kom den gamla glada Theo tillbaka. Men nu innan vi la honom så hade febern kommit igen så va bara att ge en supp till och sen sova. Så nu sover han gott här bredvid mig. Min fina lilla kille.
Majken har hunnit bli 7 månader och utvecklas i full fart. idag så ålade hon lite på kyrkis för första gången så imrogon kommer hon spendera en hel del tid på mage och golvet för att se om hon fortsätter med det här hemma. hon sitter nästan själv nu. Dock har ju hon också åkt på theos förkylning och för henne är det lite jobbigare då hon vaknar varje gång hon hostar till o då gråter hon. Stackars liten. så det har varit några jobbiga nätter här. Så jag hoppas på en bra eller i alla fall bättre natt inatt mot vad gårdagens natt var,
Orkar inte lägga in massa bilder idag då jag sitter på datorn och alla bilder är på mobilen. Men kan lova att det kommer ett långt inlägg imorgon och då har jag med massor med bilder på oss och barnen... =)
nu har ni fått en liten uppdatering i alla fall. Nu ska jag fortsätta plugga lite psykologi och sen ska jag också göra som Theo gör. Dvs SOOOOVA!!!
Puss hej